Angels cry.
23 mars
En dag som denna har besökarna skjutit i höjden, utan att det är Söndag.
kanske är det för ni alla där ute är medvetna om vad som hände för 2 år sedan,
och av ren nyfikenhet vill läsa om mina deprimerade inlägg om en förlorad vän. (så blev inte fallet.)
eller så har jag råkat kommentera en blogg med många läsare, vilket gjort så att jag drog till mig uppmärksamhet. i det stora hela är det konstigt, när jag inte har fler vänner än jag kan räkna upp på min ena hand. dvs på fem fingrar. Jag bjuder på en låt som jag vanligtvis inte skulle gillat, men av någon anledning gör efter att hört den på radion om och om igen. "Waitin' for a glimpse of the sun's glow, I know I can stand just pull me back up like there ain’t no hurricane"
va, jag tycker fan att den låten är bra. ;)