men alla har vi fastnat hos nån, någonstans
"Egentligen så visste hon spelreglerna.
Hon hade ju gått med på att spela.
Det var bara det att hon insåg ganska snart
att det var ett spel hon inte var särskilt begåvad i,
och nu kunde hon bara inte sluta.
Hon kanske inte ens ville sluta,
trots att hon varje lördagsmorgon var övertygad om att det var sista gången.
Han hade blivit en drog för henne som hon inte ville leva utan.
Spelet tog all hennes energi och hon koncentrerade sig endast på
vilka fel som låg till grund för att han helt enkelt inte ville ha henne.
Naturligtvis var ju alla felen tvungna att ligga hos henne.
Kanske var hon inte tillräckligt snygg eller tillräckligt rolig.
Kanske var hon inte tillräckligt charmig eller så kom hon
inte tillräckligt bra överens med hans kompisar.
Oavsett vilket, så dög hon inte för honom att bli kär i.
Tystnaden var som vanligt total under hela veckan.
Under måndagen och tisdagen hatade hon honom.
Under onsdagen hatade hon sig själv.
Under torsdagen började hon längta efter honom och på fredagen hände det,
nästan alltid.
Man såg honom ute, man blev som i extas, och så den vanliga frågan:
- Vi ses sen va?
"Nej glöm det!" borde hon ha sagt. Men känslorna förbjöd henne.
Hon visste att hon skulle bli sårad igen, hon visste att hon skulle må dåligt.
Hon visste att det hon gör är fel mot sig själv,
men för stunden är man beredd att ta all smärta och sorg.
Han låste upp dörren till hans lägenhet och hon kan precis varenda centimeter av varje rum,
så många gånger som hon varit dum och följt med.
Han frågade henne vänligt om hon ville ha något att dricka.
Hon ville ha te, det visste han, det har han alltid vetat.
Han var så perfekt.. i alla bemärkelser utom en,
han ville inte ha henne.
Men just nu spelade det ingen roll för han ville ha henne nu,
just denna stund ..
Han var en sån människa som ingen människa kunde säga något ont om, utom hon.
För han visste vad hon kände för honom
och ändå gör han såhär mot henne,
han vet att hon inte kan stå emot hans charm,
han vet att hon inte kan säga nej till honom.
Men frågan är om det verkligen var hans fel.
Han var alltid snäll mot henne.
Han hade aldrig lovat henne något.
Han hade faktiskt varnat henne från början.
Han satte sig i soffan bredvid henne.
Hon fick panik, försökte tvinga sig till att gå.
Visste att hon borde det.
Önskade att hon kunde finna styrkan till att göra det.
Men när han försiktigt drog i hennes arm så hon satt ännu närmare honom, kunde hon inte göra annat än underkastat lyda hans önskan.
Hon var ju fången av honom.
Han höll hennes hjärta fånget utan att han visste om det.
Sen kysste han henne.
Hon undrade i sitt sinne varför det är så att man aldrig kan motstå det man inte kan få
och varför kärlek kan växa sig starkare utan att bli besvarad.
Men morgondagens smärta var fortfarande avlägsen
och en enda natt till kunde väl inte vara så farligt... "
( från Marinas bdb.)
Hon hade ju gått med på att spela.
Det var bara det att hon insåg ganska snart
att det var ett spel hon inte var särskilt begåvad i,
och nu kunde hon bara inte sluta.
Hon kanske inte ens ville sluta,
trots att hon varje lördagsmorgon var övertygad om att det var sista gången.
Han hade blivit en drog för henne som hon inte ville leva utan.
Spelet tog all hennes energi och hon koncentrerade sig endast på
vilka fel som låg till grund för att han helt enkelt inte ville ha henne.
Naturligtvis var ju alla felen tvungna att ligga hos henne.
Kanske var hon inte tillräckligt snygg eller tillräckligt rolig.
Kanske var hon inte tillräckligt charmig eller så kom hon
inte tillräckligt bra överens med hans kompisar.
Oavsett vilket, så dög hon inte för honom att bli kär i.
Tystnaden var som vanligt total under hela veckan.
Under måndagen och tisdagen hatade hon honom.
Under onsdagen hatade hon sig själv.
Under torsdagen började hon längta efter honom och på fredagen hände det,
nästan alltid.
Man såg honom ute, man blev som i extas, och så den vanliga frågan:
- Vi ses sen va?
"Nej glöm det!" borde hon ha sagt. Men känslorna förbjöd henne.
Hon visste att hon skulle bli sårad igen, hon visste att hon skulle må dåligt.
Hon visste att det hon gör är fel mot sig själv,
men för stunden är man beredd att ta all smärta och sorg.
Han låste upp dörren till hans lägenhet och hon kan precis varenda centimeter av varje rum,
så många gånger som hon varit dum och följt med.
Han frågade henne vänligt om hon ville ha något att dricka.
Hon ville ha te, det visste han, det har han alltid vetat.
Han var så perfekt.. i alla bemärkelser utom en,
han ville inte ha henne.
Men just nu spelade det ingen roll för han ville ha henne nu,
just denna stund ..
Han var en sån människa som ingen människa kunde säga något ont om, utom hon.
För han visste vad hon kände för honom
och ändå gör han såhär mot henne,
han vet att hon inte kan stå emot hans charm,
han vet att hon inte kan säga nej till honom.
Men frågan är om det verkligen var hans fel.
Han var alltid snäll mot henne.
Han hade aldrig lovat henne något.
Han hade faktiskt varnat henne från början.
Han satte sig i soffan bredvid henne.
Hon fick panik, försökte tvinga sig till att gå.
Visste att hon borde det.
Önskade att hon kunde finna styrkan till att göra det.
Men när han försiktigt drog i hennes arm så hon satt ännu närmare honom, kunde hon inte göra annat än underkastat lyda hans önskan.
Hon var ju fången av honom.
Han höll hennes hjärta fånget utan att han visste om det.
Sen kysste han henne.
Hon undrade i sitt sinne varför det är så att man aldrig kan motstå det man inte kan få
och varför kärlek kan växa sig starkare utan att bli besvarad.
Men morgondagens smärta var fortfarande avlägsen
och en enda natt till kunde väl inte vara så farligt... "
( från Marinas bdb.)
Kommentarer
Postat av: threes`
Nää jag har aldrig gjort de förr men jag vill verkligen ha det permanent, få upp lite volyn :D. haha jaa dyrt är det som sagt.. Vadå hemma ? xD kan amn fixa det själv?.. då blire säkert sjukt xD
Postat av: E
Jag har läst din blogg länge nu och måste ställa en fråga, gillar du fortfarande Mattias? Ha det bäst!
Postat av: Anonym
ja, det gör jag.. :/ vem är du? (:
Postat av: threes`
Jaha jaa :) mn jag vågar inte permanenta själv så xD
Trackback
