blablabla..

Idag är bara en såndär dag då jag liksom villvillvill ringa dig och prata prata med dig om allt & inget mellan himmel&jord, men inte får. kan inte.

dagen började bra, ja det gjorde den

men så fort någonting dåligt kommer upp
någonting som känns.


- så kopplas det sedan till dig
Alltid.

varför ska det behöva bli så, varför göra allting mycket värre än vad det egentligen är
varför ska det behöva göra ondare när du inte har någonting med saken att göra



kom ivarjefall på att jag hade värlens gamlaste spelningslista i min mapp "låtar"
gud det var verkligen år sen, musik sedan 7-8an. It's all memories now



För ca 2 år sedan, kunde jag aldrig föreställa mig med någon annan,
pågrund av att jag inte hade tillräckligt med självförtroende

"Det tar på krafterna, det går inte att vara glad,

när jag tänker på oss , hur vi har det"



".. Liksom, de går inte att förklara.. finns inga ord som kan beskriva känslan. det är ngt som man gått och tänkt på så länge.. väntat på dag efter dag, och sen händer det. vad ska man göra? egentligen borde man vara lättad över att det blev som det blev. man låtsas att inte känna ngt, man stänger liksom av känslorna. för att inte visa hur det bräns (för att alla inte ska få veta, att du egentligen trodde du skulle bli hel, men blev bara ennu trasigare) för egentligen skulle du kunna drunka i dina egna tårar, och du vill bara skrika till honom att det är han du tycker om och att du inte vill ha det såhär. För jag tror nog att det är så iallafall, oavsett vad du sagt så är det han du tkr om, & ingen annan. och du vill väl inte ha det såhär, eller hur? Men du låtar han inte få veta. för efter allt du gått o sagt till alla så kan du ju inte bara komma och ändra dig nu. FÖR DET ÄR FÖRSENT. och jag hatar att det är så jävla sant.. ; man vet inte vad man har, förrens man förlorat det. "


Du, därimot..
stärkte detdär självförtroendet som jag i så lång tid saknade,
(För att sedan sänka det till en grad de aldrig någonsin legat på)
du stärkte hela mig & min personlighet

ja, vad finns det att säga
nångång måste väl allting ha ett slut på riktigt, eller hur
önskar bara du fanns här för mig.


Ja, alla har vi våra dagar!
Allt för mig.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0