rädd för sanningen
" om han visste, om han visste hur det var
då finns det inget kvar. "
det var så det var
jag visste det
så fick inte säga något
för då visste jag
vad som skulle hända
det som jag aldrig ville,
skulle ske
men det gick för långt
"varför kommer det man vill säga,
aldrig ut ?"
kan ju inte gå och vara ett frågtecken
hela livet..
var ju tvungen att få veta
att fråga
& visst hade jag rätt, så rätt ..
- då finns det inget kvar.
det är så det är nu,
det finns inget kvar
eller vi försöker
kankse låtsas, för hos mig
finns du föralltid kvar
detsamma gäller det
vi har/haft
men nu
försöker vi inte finnas mer
nu ska alltid vara över
liksom. på riktigt?
.. men det tar aldrig riktigt slut
det har vi nog båda förstått.
vi har lång väg kvar att gå,
väldigt lång.
men jag antar att vi ska klara det
för det är väl de som var meningen?
Kommentarer
Trackback
