jag har använt smink enda sen jag gick i första klass. eller smink&smink, läppstift! därifrån kankse ni kan förstå mitt läppsylberoende som är otroligt jobbigt, spelar ingen roll vad det är men måste ha nånting på läpparna, i värsta fall tar jag till&med hudlotion ( de funkar inte kan ja säga, men läpparna blir ju fuktiga iallafall i nåra sekunder )

iallafall.. smink har ja använt så länge ja kan minnas,  & FÖR MYCKET också.. såg inte bra ut alltså, flera lager.. men anledning till det skyller ja på min hy som inte varit den bästa.. usch kunde till&med gråta ibland. trodde aldrig den skulle bli bättre eller gå över men nu har de verkligen vänt och det är fan ett mirakel. jag kunde inte enns gå utanför dörren, till tex ica eller vad som helst utan smink. åhh mådde så dåligt :/ är så glad över att mitt självförtroende gällande det har vänt, klart jag sminkar mig fortfarande men nu skäms jag inte längre om jag är utan. det kankse jag fortfarande borta? HAHA men ärligt talat, såndär växer man ifrån ja orkar inte bry mig längre.

   

hahaha garvar jag är ju för rolig ;)