17 april - We'll always know that you are one of the brightest stars

Dagen började med att jag sitter och väntar på josse carro & anna (prästen)
utanför Matteus-kyrka. Var väldigt kallt Blåste som aldrig förr. efter 15 min kom
dom äntligen :) Gick in i kyrkan och fick veta lite om hur det går till vid en begravning.

Mitt i allt började vi titta på videos från carros mobil på Andrea
Jag skratta och grät samtidigt. Finns nog ingen knäppare person
än hon. Hon är för underbar. Efter de tände vi ett ljus , fikade lite..

vid halv 1 hämtade pappa upp mig så åkte vi och åt :)
runt 1 kom jag till dagiset och var där tills lite efter 4
då min bror kom och mötte mig så gick vi hem tillsammans.

Jag var så glad när jag kom hem, vad hände?

Pappa hade james blunts skiva i bilen
& jag nämnde att jag tyckte om en låt
för jag tänkte på andrea när jag hörde den.
så han hav mig skivan, sitter och lyssnar på den nu


läser Andrea's blogg samtidigt

"Julafton då!, hoppas alla har haft en bra sådan. Det hade jag. senare på kvällen kom Malin hit å vi drack lite vin å cider å pratade lite skit.. har saknar henner otroligt mycket.. hon gick väll hem någon gång på natten sen pratade jag med olle ett tag också, saknar verkligen honom, han är underbarast,snyggast å bästas. i går fick jag ett special beställda guldörhängen från Chile av min pappas tjej, dom var jätte fina! hon är så gullig.

Nu ska jag gå ut å röka, sen ska nog maria komma. Tack till alla mina underbara vänner, älskar verkligen er så otroligt mycket. "


Jag vill gråta men det går inte.
istället får jag denna enorma huvudvärk
Just nu känns det mesta jobbigt.
Jag vill seriöst bara bort från allt.
bara få komma iväg från
vardagen ett tag. Är trött på det mesta här.
men det kanske bara är tillfälligt.

När man känner sig nere så tycker man
att det mesta är fel har jag insett.


imorgon är de sista dagen på praktiken
och, ni kommer bli förvånade när ni hör det här:
men jag vill inte tillbaka till skolan för jag trivs där.

Ser bara nackdelar med att skolan börjar igen..
längtar inte det minsta tillbaka.



So shine on. Just shine on!
With your smile just as bright as the sun.
image733




Kan inte förklara hur jag känner mig nu
är så ledsen och samtidigt så jävla arg
sur mot allt och alla.

Varför kan jag inte släppa ut det ?


Ska sluta skriva på detta meningslösa inlägg nu.
Men andrea.
Jag önskar du visste hur mycket jag saknar dig
din glädje din utstrålning din energi ditt leende !



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0